Torsdagen spenderade jag i sängen för att kurera mig med stark penicillin – lyckades och var på fötter på fredagen.
4/2: Besökte skolan innan eleverna kom och hade möjlighet att gå runt för check om allt var ok, vilket det nästan var förutom städningen. Alla lärare var på plats så jag fick ett lugnt samtal med dem. Gissa vad alla hade för önskemal – högre lön! Har funderingar på om ett tillskott på lördagarna kunde vara rätt väg att gå, fick lite glada ansikten då. Gav de vissa uppgifter som team, bl.a. lösa hur vi kan tvätta händerna på alla barnen varje morgon vid porten så att inte skolböckerna blir förstörda av smuts. Vidare ska de lista alla böcker de behöver efter genomgång av nuvarande. De ska även göra en budget för sanitetsbindor till flickorna och ta reda på vart varmvattenberedaren promenerat iväg.
Besökte Barclays på eftermiddagen, fick ursäkter för den försening de utsatt oss för i oktober då vi inte fick ut pengarna vi sänt på 6 veckor. Vi undersöker nu andra bankalternativ med tanke på alla avgifter vi idag har. Bankerna här lever på avgifter vilket för oss betytt att varje år kostar det c:a 350 US dollar – för vad kan man undra.
På kvällen bjöd Kasubi Friends Florence, Daniel, Charles Otim och Charles Kasujja på middagsmöte. Jag framförde vår tacksamhet över den hjälp vi fått under denna turbulenta höst med stora problem på farmen m.m. Vi hade bra diskussioner med Kasujja om varför farmen inte gett vad vi förväntat – svar dålig management och alldeles för lite ansträngningar att ta bort ogräs runt t.ex. majsen. Vidare är vi inte inne i rätt planteringsperioder, vilket vi måste åtgärdas omedelbart. Kasujja anser att nuvarande person både kan och vill ha råd, vilket bådar gott för framtiden. Den 10/2 har vi styrelsemöte.
5/2 åkte vi till farmen efter att bilen jag hyrt måste byta däck. Behövde även mer pengar för att kunna betala alla på farmen. Handlade madrasser på vägen och flaskor för vattentest av vår brunn – kostar 350 000 shilling, vilket är c:a 1000 kronor. Tog även med ficklampor och trimmers till Emmanuel. Pumpen som de trodde var sönder var ok, sa den låg bak i bilen. Det är hett nu på farmen och pumpen behovs för att hålla liv i alla mango- och apelsinträd. Inte funkade det den har gången heller så vi fick ta tillbaka den igen och då visade det sig att all utrustning runt pumpen var fel – hur kan allt bli så tokigt här?
Arbetarna som skulle kommit på måndagen hade inte dykt upp så grisstian såg likadan ut och Daniel blev arg och sa att han, Emmanuel och Abdu (vakten) skulle cementera på söndagen. Vi diskuterade mycket kring vad vi ska odla för att få ned kostnaderna för mat till grisarna. Efter majsskörden ska det planteras calliandra, elefantgräs, sweetpotatoes och kokojams för att reducera kostnaderna för grisarnas mat. De 38 grisarna är pigga och väldigt smutsiga nu när de inte kunnat vara inne i grisstian utan att göra illa sig i boxarna, som fått nya pelare. Vi sov över i Busunju och det var absolut ok med nästan bättre rum än på Namirembe. Jag har t o m kunnat äta matoke och annan lokal föda. Mangona ar helt underbara nu.
Söndagen var bara arbete för männen, både med cementering och lagning av majsräcket, där man lägger nyplockad majs + test av pumpen igen. Jag intervjuade Emmanuel, som tog sin examen som veterinär 2014 och i den utbildningen ingår agriculture. Han verkar ha bra idéer om farmens framtid och vill leda arbetarna. Berättade att han varit speaker, lett grupper och gått ledarskapsutbildning. Vi sa upp alla arbetare på farmen förra gången jag var där för de ville inte arbeta. Nu är nya på gång. Det känns bra med Emmanuel och han har accepterats av omgivningen – hjälpt dem med goda råd om djuren. Daniel och jag kom fram till att vi ger Emmanuel 6 månaders provtjänstgöring, vilket han accepterade med glädje. Lönen blev lite högre, 500 000, men vi tror det är värt det just nu. Hemma kl 22 och levde på några halvruttna bananer innan jag somnade.
6/2: Startade med att lämna vattenprov från vår nuvarande brunn för att veta om det vattnet är ok om vi gräver en ny i angränsande område. Till Bank of Africa där provet skulle betalas innan kl 12, 350 000. Lawrence och jag suckade, hela banken full av folk. Trängde mig in i ett rum där stora pengar hanteras och bad om hjälp, vilket jag fick samtidigt som jag såg hur mycket pengar i olika valutor man kan bära i en plastkasse, säkert en halv miljon. Helt slut av värmen åt vi lunch i Kasubi hos en dam som jag sett sen 2010. Avslutade dagen med att besöka skolan igen och boka möte med Dirisa samt möta vår stipendiat Alice. Åkte sen till Our Lady of Fatima med Alice och letade efter Winfred och Shamim. Träffade Winfred och fick en lista med vad hon behöver. Hon var ok och var glad att mötas. Rektorn hade inte fått meddelande från sin sekreterare att jag ville träffa honom, så han gick och vi ses på fredag igen.
Nu är jag hungrig och behöver lite vila. Många hälsningar till alla beundransvärda supportrar!!!