Jane hämtade oss med sin bil och kusinen Deuz följde med till landkontoret i Wobulenzi där vi försökte ta reda på vem som ägde landet bredvid oss. Hittade inte lagfarten där utan ringde en chef som inte ville prata med oss så vi lämnade kontoret frustrerade med en lapp om att han skulle kontakta oss. Vår lagfart finns på plats i kontoret.

Gravt försenade nådde vi avfarten till vår farm men vägen var så dålig att Wilma, jag och Deuz var tvungna att åka motorcykel sista 5 km – en utmaning för mig med min opererade höft. Edward tog emot oss och vi gick runt på farmen och diskuterade eventuella platser for ytterligare nödvändiga investeringar i bl.a. vaktbostad till grisskötaren, förråd, grismat m.m. Edward vill gärna ha höns och har presenterat en bra budget för det – allt styrelsebeslut när jag är hemma.

  

Farmen är vacker och rofylld enligt Wilma och har verkligen växt och utvecklats på ett år sen Wilma var här. De jobbar hårt med dränering och tänker plantera eucalyptus som ska suga upp vatten. Majsen och bönorna såg bra ut, men Edward sa att bönorna är så känsliga för hårt regn när de är i blom så hoppas regnet slutar snart. På motorcykel lämnade vi farmen for återfärd till hotellet. Väl där en dusch nödvändig från leriga ben och svettig kropp – mat på rummet sen somnade jag.

Marita och Wilma