Veckodagbok 13-18 november

Måndagen började med en diskussion med Dirisa om varför det blev så stormigt ang lärarlönerna. Försökte komma fram till var vi kunde hitta medel till en komplettering av lönerna under december och januari. Dessa månader har tidigare inte fått mer än halv lön. Nu ansåg lärarna att det var så svårt att klara detta när alla priser stigit samt att de inte fick mat i skolan eftersom den var stängd. Vi fann en lösning genom att vi fördelade ut de pengar som skulle gå till föräldrafesten. Man kan inte lägga en miljon UGX (2 500:-) på en sån aktivitet. Om föräldrarna är intresserade av att komma och se barnen uppträda får de ta med läsk och vi kan bjuda på samma mat som barnen får dvs majs och bönor. Blev en bra lösning vilket innebär att lärarna får 100 000 UGX extra + sin halva lön under december och januari.

Besökte Rotary igen och deltog i deras möte som denna gång endast handlade om en doktor som grundade mulago sjukhuset och nu hade dött. Intressant att höra många berömmande ord om denna man, som hela livet stannat kvar i Uganda för att kämpa för sina patienter och inte tänkt på att åka utomlands för att tjäna pengar. Vi fortsätter kontakten med Rotary från Sverige för att få möjlighet till ev medel från Global foundation.
Tillbringade resten av dagen tillsammans med vår kära vän Appollonia, som varit kvinnominister i Bugandas parlament. Har känt denna kvinna sedan 2002. Hon har verkligen kämpat för kvinnors ställning i det ugandiska samhällslivet med allt vad det innebär. Vi åt middag utan lyse och skildes vid Namirembe i den mörka ljumma natten.

Tisdagen gjorde vi ett besök på NARO som är ett forskningsinstitut för grödor och fruktträd. Jag hade läst i tidningen om en ny sort av hirs som var snabbväxande. Vi ville kontrollera med expert om det var ok att ge hirs till grisar som komplement till övrig föda. I så fall ämnade vi göra ett försök med detta på en acre. Går utmärkt enligt experten. Vi var mycket imponerade av deras odlingar och jag fick klart för mig att regeringen ägde marken och sålde grödorna på den öppna marknaden. Åt lunch tillsammans med ett fotbollslag som var imponerade över Sveriges vinst över Italien. Sen hämtade vi beställda smycken till försäljning på våra julmarknader. Beställde en dator till Emmanuell på farmen. Med hjälp av min son Anders blev det en Acer med ett licensierat officepaket, en printer HP och ett modem för internet, kostnad 1,950 UGX ca 5 000:-. Lärarna i Myrsjöskolan har bidragit till datorn. Eftersom det regnade fruktansvärt fanns ingen ström att uppdatera datorn med så det blev att vänta till onsdagen.

Onsdagen gick jag till skolan och gick igenom ev frågor som inte besvarats av Sarah plus fick med mig underlaget från skolministeriet för 7:e klassen. Tog en taxi till stan med Asuman och trodde vi skulle få datorn kl 2 men fortfarande problem med WIFI för installation. Tog med mig chauffören plus Asuman till café Nandos, där man betalar innan man får maten. Snurrigt ibland och tog alldeles för lång tid innan vi lyckades få datorn och åkte med den till receptionen på Namirembe. Hade lovat komma tillbaka till skolan så Sarah var kvar och vi fick en timme för oss själva innan Asuman och jag gick hem genom slummen.

Torsdagen åkte Lawrence och jag med Muraren Derek till farmen för finputsning av grisstian och elinstallation av Lawrence. Sen målade vi alla grindar i nya grisstian 22 stycken. Jag lyckades komma in i officepaketet så vi kollade att alla installationer var gjorda. Nu var det mörkt och vi var väntade till middag hos Daniel men skulle innan betala hyrbilen. Då får Lawrence för sig att han måste presentera mig för sin syster och bröder – jättekul när man är smutsig och har målarfärg över benen. Väl framme hos Daniel kl 22 serverades middag tillsammans med Daniels pappa som är 95 år. Trötta åkte Lawrence och jag hem och fick tuta oss in på Namirembe eftersom porten stänger kl 24. Hoppade i säng och somnade som en stock.

Fredagen – väckt kl 7 av Dirisa – trött, måste ha kaffe. Går ner till frukosten och möter två militärer med kalasjnikov i högsta hugg. Tänkte ¨har det varit revolution i natt¨? Nej det skulle firas examen från Mengo sjukhuset kl 10 och presidentfrun skulle delta. Militärerna dök upp mitt i natten till guesthouset och var kvar över ceremonien – fru Musevini kom inte. Packade allt och åt lite lunch innan vi åkte till flygplatsen.Hann inte ned till skolan utan Dirisa kom förbi och jag beklagade att vi inte kunde ta oss förbi alla militärer och avspärrningar.

Med lite sorg i hjärtat lämnade jag Daniel och Lawrence för min hemfärd som gick via Addis Ababa och vidare till Stockholm. Hemma i bostaden efter 14 – 15 timmar.

Ett stort varmt tack till alla som stödjer oss i detta projekt. Så många barn som får en möjlighet till utbildning genom er försorg är den finaste julklapp ni bidragit med.

Mitt hjärta stannar i Uganda

Marita

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vad är resultatet av mattetalet? *