Nu har vädret ändrats här igen. November har blivit oktober med lite sol och ett häftigt regn mellan 2 – 3 varje eftermiddag. På tisdagen åkte Dirisa och jag till St Elisabeths skola (katolsk nunneskola) för att göra uppföljning om Margret och Maria, som nu snart har gått sitt första år i hotel mgmt catering och tailoring (sömnad och design). De var inte på plats eftersom det var national exam. Vi pratade med syster Elisabeth och gick igenom hur det gått för Margret och Maria under första året. Bara positiva omdömen, vilket kändes bra. Frågade också om möjlighet för att ta emot fler elever bland våra secondary 4. Vi var välkomna med ansökningar. Har även tagit information om hårfrisörsutbildningen. Beslut om vart alla elever som nu lämnat fjärde klass (secondary 4) ska ta vägen tas först när vi ser deras resultat i slutet av januari. Vidare hänger det ihop med hur mycket pengar vi har i vår stipendiefond. Vi tar tacksamt emot bidrag till den för att ha möjlighet att låta våra stipendiater lämna oss med en utbildning som leder till jobb.

Besökte Patricia, som blivit med barn och väntar baby i december. Vill gärna fortsätta någon utbildning men vårt villkor är att jag får träffa hennes pojkvän och förklara vad vår sponsor satsat i denna flicka och att vi vill att hon inte hamnar som hushållerska åt en 22-åring, som kanske försvinner. Måste tyvärr vara hård här eftersom enligt lärarna många män försvinner när de fått barn. Hon kan få en plats på St Elisabeths skola. Mamman lovat ta hand om babyn.
På onsdagen åkte Lawrence och jag för att köpa 150 m kabel till farmen för anslutning till
dammpumpen och sprinklersystemet för vattning även under torrperioder. Till skolan för filmning av barnen när de fick sin månatliga kött- och rismat. Tog ca en timme, vilken video jag inte lyckats skicka ännu till OilQuick. WiFi här krånglar en del och elektriciteten denna gång har försvunnit många gånger.

Med Lawrence till Mpidgi, ca 5 mil från Kampala, där vår första stipendiat Alice går sitt andra diploma år. Hon är inackorderad och bor tillsammans med en annan elev. Blev bekymrad när jag mötte Alice – alldeles för smal och inte lika pigg som när jag såg henne i februari. Problemet är att de måste ta hand om all mat själva, dvs morgon, lunch och middag. Hon levde på 75 kronor i veckan utgörande mat, kol och bindor, tvål plus lite mobilåtkomst. Vi måste höja det till 100 kronor i veckan. Pratade med administratören om hur våren såg ut och fick alla datum. Alice är inte riktigt nöjd med sina resultat den här hösten men ser positivt på framtiden. Hade levt utan madrass p g a att hennes fickpengar gått till inköp av böcker. Det här är baksidan av att inte få ordentlig information om vilka böcker de behöver samtidigt som barn som kommer från slummen är inte vana att begära assistans. Alice ska i januari ut på praktik 3 månader samt göra research inför ett examensprov. Lawrence hjälpte mig att köpa en madrass för 80 000 ugx och sedan gav jag Alice 120 000 ugx till att köpa ordentligt med mat tills vi skickar pengar. Alice har ingen släkting som bryr sig men har bra kontakt med Dirisa och Apollonia, dit hon åker på loven. Alice tar sin examen 13/12 2020.

Torsdag promenerade jag och Asuman till skolan. Skolan fungerar bra enligt rektor Sarah och vice
rektor Ann. 27 elever har genomgått national exam och de var på plats när jag kom. Pratade om
framtid med de plus diskuterade olika yrken som det finns behov av i landet t ex rörmokare, byggare och IT. Gick igenom boken med ev bidrag från elever. Beslutade med Sarah att köpa underbyxor i olika storlekar till flickor som dels väter ner sig men även de som får mens inklusive bindor. Vidare behöver Aron och Sarah i köket några nya kastruller plus lock till 3 st och till skolgården nya papperskorgar. Gick igenom planeringen för projektet som Petra, Jakob, My och Annelie + 1 till ska genomföra i juni 2020. Väldigt positiva lärare till detta och alla har skrivit svar på de frågor som ställts.

Fredagen blev lång med genomgång av ekonomin med Daniel och Dirisa. Vi diskuterade också hur vi ska arbeta vidare med revisionsrapporten plus finansrapporten vi inte godkänt. Vi gick också ekonomin runt våra stipendiater speciellt Alice och Hajarah. Måste göra en budget avseende stipendiaterna när jag kommer hem.

Lördagen åkte Lawrence, Dirisa, Allan och Charles Kasujja till farmen. På vägen inhandlade vi 150 m pipes till sprinklersystemet för 390 000 ugx. Vidare inköptes medicin till grisarna plus mat till oss. Går inte att ta sig till farmen utan en 4-wheel bil, kostnad 150 000 ugx i hyra. Vi fullkomligt dansade runt i leran innan vi nådde farmen. Väl framme arbetade Lawrence hårt med den 150 m långa kabeln, som skulle anslutas mellan dammpumpen och elen i lilla pighuset. Det smällde ett antal gånger så Lawrence hängde uppe i ett träd för att ansluta till huvudledningen. Sen testade vi sprinklern, som fungerade perfekt. Vidare la vi isolering runt elen till nya brunnen, som lämnats öppen av en reparatör som lagat pumpen. Regnet öste ner en timme och vi satt inne i stora huset och försökte vara kloka angående framtid m m. Charles Kasujja gick runt hela farmen med Emmanuelle och gick igenom vad som behövde göras nu. Måste göra ordentliga diken eftersom det regnat enormt mycket under sista delen av oktober – prioritet ett. Vidare måste de börja odla upp mer mark. Vårt stora problem med grisarna visade sig vara enligt resultatet African fever, vilket är en virus i DNA som är svårbehandlad. Makerere universitet laboratorie vill göra en ytterligare test av DNA för att fastställa exakt graden av viruset. En gris i gamla grisstian dog när vi var där och de överlevande 60 st 3-månaders ser bra ut men vi vet inte vad som händer om någon vecka. Emma försöker med medicin m m men som ni alla vet är virusinfektioner inte behandlingsbara även på människor så vi måste vänta och hoppas. Här ber alla för grisarna och jag tänker att det engelska visdomsordet ¨This will too pass¨ hjälper mig.

Idag söndag hämtade jag Shamim för att hon också ska få möta alla sina tidigare skolkamrater i
Kasubi. Vi hade kallat alla till en träff och de fick skriva brev till sina resp sponsorer inom tre områden: Hur har skolarbetet fungerat, Vad är bra resp dåligt i skolan, Hur har de det i sina familjer och vad är deras dröm för framtida yrkesval. Vi bjöd på lite läsk och sen pratade jag och Sarah om livsfrågor och hur dum i huvudet man blir när förälskelsen slår till. Bra samtal med hänvisningar till vad att göra om man blir våldtagen samt inser att man begått ett stort misstag och behöver dagen efter piller. Eftermiddagen besökte jag Hajarahs mamma och fick klart för mig hur de klarar sig och vad vi behöver stötta de med. Pappan som övergav hela familjen har återigen övergett sin nya familj. Känner ibland att utbildning för män om ansvar för familjen saknas i detta land. Avslutade dagen hos Sharon, som går i secondary 2. Hon bor fortfarande hos sin farfar tillsammans med 6 syskon, hel eller halv. Maten i den familjen består av gröt och te till kvällsmat. Systrarna som åkt till Dubai och lämnat 2 små pojkar hemma har fortfarande inte skickat pengar till mat till dessa två. Märkligt nog verkar syskonen acceptera detta och säger på min fråga varför ber ni inte om matpengar. Då slutar kommunikationen omedelbart så det vill de inte. Det lydiga folket igen.

Nu är det söndagskväll och jag ska gå ner till restaurangen och äta min middag. Internet har inte fungerat sen igår och min TV håller man på att reparera sen jag anlände – inte går det fort ibland.

Önskar er alla en skön vecka och tacksamheten från alla i projektet till er är mycket stor.

Vänligen,
Marita